Aktuellt 17

Äldre känner sig diskriminerade på arbetsmarknaden - trots regeringens sysselsättningsmål.

  • 32 min
  • 10 mån. 3 d

Så många som möjligt ska jobba, och helst längre än tidigare. Men samtidigt vill få ha äldre finländare till sitt företag. Är det åldersdiskriminering som spökar - och är det i så fall verkligen ett klokt recept för en arbetsmarknad som skriker efter arbetskraft?

Och när du väl lämnat arbetslivet och behöver vårdomsorg, har regeringen bestämt att man nu höjer rösten och pekar med hela handen när man går från att rekommendera lämpliga mängder vårdare, till att driva ett lagförslag om det.

Kollektivavtalsförhandlingsrumban går vidare - kemiindustrin och industrifacket har hotat med strejk från och med nästa vecka - men det verkar finnas ljus i tunneln.

Mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen var på agendan när nordiska utrikesministrar och experter träffades på kulturcentret Hanaholmen i dag - och frågan om fånglägret al-Hol fortsatte vara ett omtalat ämne.

Apropå humanitära frågor - i Syrien lever fortfarande befolkningen med ett inbördeskrig som pågått i 9 år, och det verkar inte bli bättre, snarare tvärtom.

Sändningar

  • to 6.2.2020 17.00 • Yle Vega

Avsnitt

  • Det ska bli svårare för finländska företag att gå i konkurs i coronatider, meddelade regeringen vid sitt dagliga infotillfälle.

    Informationen från regeringen har flödat pålitligt under den senaste tiden. Mindre pålitligt har det varit med den lagstadgade svenskan i den informationen - som skulle vara extra viktig när det är fråga om liv och död.

    I Sverige har coronaviruset fått fäste på äldreboenden, och den svenska strategin att hantera krisen fotsätter sättas på prov.

    Detsamma gäller Frankrike som tar grannländernas sjukvård till hjälp, och i ännu högre grad USA som nu tampas med en allt mera eskalerade smittokvot som påverkar både vardagsliv och valåret.

  • Skol- och kultursektorn höll i rodret under dagens informationstillfälle från regeringen, och frågorna var många nu när skolorna fått smaka på coronavardagen.

    Det går att konstatera att utmaningarna att hålla skolgången rullande i isoleringstider är många- och risken att det drabbar de som redan behöver stöd är stor.

    Och ute i världen tacklar man coronaepidemin på lite olika sätt - EU lanserar ett lånepaket för att hålla företagen flytande när europeiska länder stänger in sig allt mer, medan brasiliens president håller dem flytande genom att vägra släcka ner samhället överhuvudtaget.

    I Ryssland har man gått på linjen att allt är under kontroll, men den senaste tidens politiska aktivitet från presidentens håll tyder på att allt inte är så lungt som man ville påskina.

  • Regeringens hårda åtgärder mot coronan verkar ha effekt, och nu lägger man i ytterligare en växel och ökar testkapaciteten. Men hur mycket är ännu oklart.

    Samma taktik har Tyskland tagit till, och med stor framgång. Men där vill man nu gå ännu längre och införa mobilövervakning för att effektivare kunna spåra misstänkta smittofall, vilket väcker hård kritik.

    Statsminister Sanna Marin såg mindre sammanbiten ut idag. Regeringens åtgärder verkar fungera och stödet från folket växer. Det är ändå för tidigt att andas ut. De svåraste besluten ligger sannolikt framför oss ännu.

    Samtidigt som själva sjukdomen inte längre sprids lika snabbt, växer oron över de sociala konsekvenserna. I synnerhet nu när skolorna fortsätter vara stängda. Hur kan till exempel barns rättsskydd tryggas, nu när ingen har insikt i deras instängda familjeliv? Barnombudsman Elina Pekkarinen medger att situationen är mycket oroväckande.

  • Finlands gränser till Sverige ska stängas ännu ordentligare, så att också arbetsresors över gränsen stoppas. Det här är en stor fråga både för Åland och Torneå.

    Regeringen inför nu också arbetsplikt för vårdarna på grund av coronaepidemin. Bland vårdarna råder stor ovisshet om vad det här innebär i praktiken.

    Mitt i hälsokrisen ska vårdarna nu dessutom försöka avsluta sina löneförhandlingar, kollektivavtalet löper ut idag. Ett gyllene förhandlingsläge kunde man tänka sig, men vårdarna tänker inte strejka.

    Rekordmånga finländare hotar att få sparken eller att gå i konkurs. Staten prioriterar därför nu småföretagarna, men hur långt räcker stöden? Det behövas nämligen mer än bara ekonomisk förstahjälp.

    Coronakrisen kräver också räddningsinsatser på europeisk nivå. Krisländer som Italien och Spanien kräver att unionen kommer till undsättning och räddar dem från totalkollaps. Men kommer till exempel Finland att gå med på det?

    Undantagstillstånd utnyttjas också lätt av autoritära stater, vilket sker i Ungern där premiärminister Viktor Orban nu roffar åt sig ännu mera makt.

  • Finland fortsätter hållas nedstängt ännu i veckor, signalerar regeringen. Restaurangförbudet är redo träda i kraft och skolor och dagisar ser ut att fortsätta hålla stängt.

    Också det politiska undantagstillståndet drar ut på tiden. Hur länge kan parlamentarismen vara i pausläge innan det blir ett problem? Vi frågar Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap.

    Redan nu finns det tecken på att regeringens hårda åtgärder har haft en viss effekt. Smittofallen ökar nu i långsammare takt och kurvan håller på att plattas till. Ännu är det ändå för tidigt att hurra, påpekar hälsovårdsexperter.

    Samtidigt ser det också lite ljusare ut i Sverige, fast man där valt en helt annan strategi.

    Hoppfulla signaler från Norden alltså, men i Italien och Spanien fortsätter alltjämt den desperata kampen mot coronan - en förklaring kan ligga i antibiotikaresistensen.

  • Grundlagsutskottet har förkastat regeringens förslag på att stänga Nyland, och riksdag och regering fortsätter i övrigt också med att skrynkla pannorna kring alla de detaljer som kräver uppmärksamhet under coronaepidemin.

    Men vilka är de besluten som fattats, och vad är det de kräver av Finlands politiker och befolkning egentligen - både praktiskt och moraliskt?

    I Sverige har man valt en helt annan linje än resten av Europas isoleringstaktik, men trots det skördar coronaepidemin allt fler dödsoffer
    - i dag blev det dags att presentera en ny plan för hur man ska tackla läget.

    Och i pandemins kölvatten förändras inte bara den praktiska vardagen, utan också den politiska retoriken - på Twitter börjar tydliga mönster framträda på hur epidemin bidrar till en politisk samstämmighet, och var man, allvaret till trots, passar på att plocka politiska poänger för en framtid efter Covid-19.

  • Nyland ska stängas av för att hantera spridningen av coronaviruset, och polisen står i startgroparna men när stängningen ska ske låter vänta på sig ytterligare en dag, medan man synar det juridiska ramverket i sömmarna.

    Och i riksdagens grundlagsutskott diskuterar man utöver isoleringen av Nyland också andra specialåtgärder - nämligen vem som ska arbeta och när och vem som ska bli tvungen att göra det.

    Medan man jobbar på situationslösningar på hemmaplan i Finland, konstaterar Utrikesministeriet att det är ett antal tusen finländare på väg hemåt från utlandet - och att de som absolut inte måste hem kanske borde stanna där de är.

    Inom EU håller man sessioner på distans för att jobba fram ett ekonomiskt coronastödpaket, medan USA klubbat igenom alla stödpakets moder - 2000 miljarder dollar ska ut till det amerikanska folket och företagen - ett stödpaket som trots situationens allvar varit föremål för partipolitiska stridigheter.

  • THL har idag kommit med en dystrare prognos för coronaepidemin. Över 11 000 smittade befaras behöva sjukvård, en tredjdel av dem intensivvård.

    Trycket på att fatta snabba beslut är stort och de planerade ny restriktioner verkar allt mera befogade. Det krävs ändå juridisk konsensus och noggrannhet, när regeringen nu för första gången någonsin ska stänga krogar och isolera Nyland.

    Martin Scheinin professor i juridik, frågar sig om det verkligen är befogat att isolera hela Nyland, eftersom rörelsefriheten här till våra mest grundläggande rättigheter.

    I många länder har man redan stängt alla restauranger. Hit hör också Belgien där de coronarelaterade dödsfallen nu ökar i rasande takt. Vi har träffat uppgivna krögare i ett tyst och tom Bryssel.

    Skillnaderna mellan de nordiska ländernas insatser mot coronakrisens ekonomiska följder väcker diskussion. I Finland anser många att övriga Norden pumpar in miljarder, medan Finland bara ger lånegarantier. Men så enkelt är det inte, förklarar ekonomireporter Patrik Schauman.

  • Det verkar nu klart att regeringen kommer att stänga krogar och isolera Nyland för att hindra att coronaepidemin sprider sig mer. Frågan är närmast hur snabbt det här kommer att ske.

    Samtidigt fortsätter våra lågavlönade sjukvårdare, lärare, städare och butiksbiträden att hålla igång stora delar av samhället mitt i krisen.

    Ett exempel på det här cykelbuden som trampar på för full maskin trots undantagstillstånd, nu när folk beställer rekordmycket mat hem. Men vem hjälper dem om de smittas eller sätts i karantän?

    I Spanien fortsätter coronaepidemin att förvärras i rekordsnabb takt, trots hårdare åtgärder där än här hos oss. Finländska företagaren Mattias Sjöberg, som bor på solkusten, har överraskats av spanjorernas vilja att följa regler.

    Medan Europa fortsätter att vara epidemins epicentrum, har Afrika hittills kommit överraskande lindrigt undan. Många befarar ändå att mörkertalet är massivt och att epidemin kommer att slå till med fördröjning. Då väntar en enorm humanitär katastrof som får hela Afrikas ekonomi på knä.

  • Regeringen är redo att begränsa våra liv ännu mer, eftersom nuvarande rekommendationer inte verkar räcka till. Många har rest till sina sommarstugor, medan andra har flockats på populära rekreationsområden eller suttit på krog - vilket ökar risken för att coronasmittan sprider sig.

    Inrikesminister Maria Ohisalo säger att det är en fråga om liv och död. Därför kan det snart bli aktuellt med utegångsförbud eller begränsad rörelsefrihet inom landet.

    Kommunerna tvingas fortsätta vänta på ett krispaket av staten. Kommunminister Sirpa Paatero kunde inte lova mera pengar idag. På kommunfältet är man inte nöjd med dagens besked och Kommunförbundet kräver snabbt pengar för att kommunerna, som t.ex upprätthåller sjukvården, ska klara sig ur den värsta krisen.

    Undervisningsminister Li Andersson fortsatter att vädja till Finlands föräldrar att låta barnen stanna hemma, också om de har rätt till undervisning. För utsatta barn är det här ändå en väldigt utmanande situation.

  • Regeringen har presenterat ekonomiska stödåtgärder med anledning av coronaviruset. Staten ger borgen och bankerna betalar. 15 miljarder finns för olika åtgärder i dagens paket.

    Och medan många verkar nöjda med insatserna, anser många experter att det kommer att krävas mera - och snabbt.

    Förutom den ekonomiska storsalvan informerade regeringen också om social- och hälsovårdsfrågorna - och poängterade vikten av att folk håller sig till det man ber dem om för att hålla läget under kontroll.

    Och just kontroll över läget är det man försöker skapa i I Italien där antalet dödfall stigit mera än i resten av Europa, och landets karantänåtgärder förlängs i ett försök att hejda spridningen.

  • Regeringen fortsätter med sin dagliga informationsverksamhet: i dag var fokusen på sjukvården, men till skillnad från de senaste dagarnas mera dramatiska framträdanden, var det idag en mera upprepande stämning.

    Och på annat håll i maktens korridorer har man fortsatt nagelfara och fundera på det exceptionella läget som Finland befinner sig i, i och med beredskapslagen.

    På fackligt håll har man försökt snickra ihop ett krispaket för att lindra de ekonomiska effekterna av coronaepidemin, och även på europeiskt håll jobbar man på att hålla skutan på rätt köl när Europeiska centralbanken ECB lanserar ett stödprogram på 750 miljarder euro - kanske ett av många att komma.

Lyssna också