Nyländsk förmiddag

Veteraner och pensionärer bjuds på julgröt på Frontmuséet i Lappvik

  • 16 min
  • 9 mån. 5 d

Skogby byaråd och Hangö Frontmuseum bjuder in traktens äldre invånare till julgröt på Frontmuséet i Lappvik (1.12.2018). Tanken är att bjuda de äldre på en guldkant som tack för allt de gjort för en yngre generation.
Frontmuséet är en speciell plats för alla som besöker platsen. Muséet ligger i autentisk miljö, dvs exakt där striderna mellan finländska och sovjetiska soldater gick under fortsättningskriget.
Verksamhetsledare Martina Lindberg konstaterar att det är viktigt att känna till sin historia. Därför välkomnar man också skolklasser som får en inblick i vad ett krig egentligen var.
Vad gäller julgröten på Lilla Jul handlar det om ett beslut som fattades ifjol.
Redaktör Gunilla Ginström.

Sändningar

  • må 26.11.2018 20.55 • Yle Arenan

Avsnitt

  • Maarit Kinnunen, verksamhetsledare för Emmaus-Westervik, och handledare Laura Pihlaja pratar med Marica Hildén om hur de ser på julen och konsumtionen inför julhelgen.

  • Emmaus-Westerviks verksamhetsledare Maarit Kinnunen och handledare Laura Pihlaja pratar med Marica Hildén om årets julklapp. Loppmarknaden i Ekenäs har massor av återanvända kläder.

  • Skogby byaråd och Hangö Frontmuseum bjuder in traktens äldre invånare till julgröt på Frontmuséet i Lappvik (1.12.2018). Tanken är att bjuda de äldre på en guldkant som tack för allt de gjort för en yngre generation.
    Frontmuséet är en speciell plats för alla som besöker platsen. Muséet ligger i autentisk miljö, dvs exakt där striderna mellan finländska och sovjetiska soldater gick under fortsättningskriget.
    Verksamhetsledare Martina Lindberg konstaterar att det är viktigt att känna till sin historia. Därför välkomnar man också skolklasser som får en inblick i vad ett krig egentligen var.
    Vad gäller julgröten på Lilla Jul handlar det om ett beslut som fattades ifjol.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Vi ställde frågan till lyssnarna: Lämnar du nångång mobiltelefonen hemma? Eller är den alltid med i fickan, väskan eller kanske ständigt i din hand?
    Många av er tyckte att den ständiga uppkopplingen irriterar, speciellt i umgänge och när föräldrar surfar på nätet istället för att uppmärksamma sina barn. Nån efterlyste mer folkvett när det gäller mobiltelefonerna.
    För äldre personer är däremot är mobiltelefonen en stor trygghet.
    Gäst i studion, familjeterapeut Barbro Näse.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Rannvi Wallen i Solberg i Ingå har ett hjärta som klappar för levande hantverkstraditioner och för djurens väl och ve.
    Det syns när man kommer hem till henne: Ålandsfår och getter (getterna är av finsk lantras), islandshästar, en kalkon, höns och kaniner, samt hundar trivs alla tillsammans och tar nyfiket emot gäster.
    Allt ska tas till vara så gott det går: fårens ull blir garn, skinnet garvas så småningom - och köttet äts upp.

  • Allt oftare kan man se hur småbarnsföräldrar umgås lika mycket med smarttelefonen som med sina smarta små barn. Men det behöver inte betyda att de vuxna prioriterar bort sina barn till förmån för telefonen. Att både vuxna och barn använder allt mer tid med att stirra på olika skärmar är ändå ett faktum.
    Lite av en nostalgitripp tillbaka till "stenåldern" fick Tiina Grönroos i alla fall uppleva när hon skulle träffa föräldrar med små barn i Sjundeå. Inga mobiltelefoner störde nämligen när föräldrarna Cecilia Montén och Mette Nyberg samt farmor Kerstin Vanhanen deltog i Sjundeå svenska församlings musik- och lekstund Klapp och klang.

  • Hangöborna och gäster i Hangö hittar allt mer till Regatta SPA, simanläggningen ute på Fabriksudden.
    Ägarna och företagsledningen är mycket nöjd med att besökssiffrorna stigit rejält på ett år.
    Konceptet går ut på att hotellgäster och aktieägare får ha SPAet för sig själva under sommarmånaderna, medan det är öppet för vem som helst under hösten, vintern och våren.
    I Hangö har diskussionerna tidvis gått varma om SPAet överhuvudtaget är till glädje för allmänheten och om hangöborna fick en egen simhall eller inte. Nu senast handlade diskussionerna också om att priset på inträdesbiljetterna steg från 20 euro för en vuxen till 25 euro.
    En traditionell simhall fick ju Hangö inte, men nog en simanläggning med bassänger, olika bastun och med möjlighet till behandlingar.
    Enligt business manager Lars Sonck ökar besöken i Regatta SPA hela tiden.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Sparbanksstiftelserna har erbjudit en rejäl guldkant för många föreningar och projekt under 25 års tid. Det konstaterar Maria Wasström-Sarkola, som skrivit en historik om Sparbanksstiftelsen i Ingå. Bara i Ingå delar stiftelsen ut omkring 300 000 tusen per år. Största projektet i Ingå var förverkligandet av Aktia Arena.
    Men ortens föreningar har också kunnat glädjas åt mindre summor, helt avgörande för verksamheten.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Dialektforskare Caroline Sandström är optimistisk. Våra finlandssvenska dialekter talas fortfarande - också bland ungdomarna. Så hon tror att de förändras, men kommer att överleva ännu länge.
    Vi ställde frågan till lyssnarna: Talar du alltid din egen dialekt? Eller byter du till standardsvenska i mer officiella sammanhang?
    Det visade sig att många nylänningar har varieteter i sitt språk. Vi talar mer dialekt med våra närmaste och mer neutralt med andra sammanhang.
    Lisbeth från Sibbo ringde och berättade att hon håller liv i sibbodialekten tillsammans med sina väninnor.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • För första gången någonsin görs det teater på president Mauno Koivisto och hans liv. En nyskriven pjäs kommer att ha premiär i föreningshuset Ingbohed i Täkter i Ingå den 17 oktober 2019. Bakom den stora satsningen står Täkter ungdomsförening och ett produktionsteam från Västnyland och huvudstadsregionen. Det blir en dramakomedi sett ur Täkterbornas perspektiv. Redaktör i Ingå är Tiina Grönroos.

  • I Nylands brigad i Ekenäs möts många unga män och kvinnor från hela Svenskfinland. För en del österbottningar är det första gången de träffar nylänningar och för nylänningarna kan det vara första gången de får höra en österbottnsik dialekt. Vad anser då Finlands framtid om dialekter och vem anser de att pratar standardsvenska? Tiina Grönroos har träffat Max Kopra från Ekenäs, Joar Cederberg från Jakobstad och Robin Bucher från Esbo.

  • Så många kläder på hyllorna, men ingenting att sätta på sig? Jeansen har på något konstigt vis krympt i garderoben, den dyra, fina ylletröjan kliar alldeles förskräckligt och så inser du att den där snärtiga batikskjortan du impulsköpte på semesterresan för två år sedan inte riktigt passar din klädstil här hemma...Känner du igen dig? Bra, eller egentligen tråkigt, men nu ska det handla om att sätta hela, rena kläder i omlopp. Sedan 2013 ordnar Finlands svenska marthaförening en nationell klädbytardag. Den ordnas i år den 17.11. I Karis har två marthaföreningar slagit ihop sig. Reglerna är enkla: rensa i garderoben, hämta max tio plagg till Villa Anemone, som finns i centrum av Karis och byt till något som passar dig. Initiativtagare är Mia Tiainen och hon intervjuas av Tiina Grönroos.

Inga kommande avsnitt

Klipp

  • Kaj Råstedt i Vanda har kombinerat två intressen - motion och statistik. Han har prövat på många olika sportgrenar och är en väldigt aktiv motionär. Motionsglädjen har också smittat av sig på tonårsdottern. Christoffer Kaski har träffat Kaj Råstedt som berättar att motionsivern började när vågen gick över det magiska 90-kilosstrecket.

  • Hur håller du upp din kondition? vill vi i Yle Vegas nyländska förmiddag veta så här under pågående sportlov. Gäst och expert i studion var Heidi Sundman från Svartå. Hon är aktiv skiidåkare och orienterar. I sitt jobb som fysioterapeut har hon jobbat med allt från dagisbarn till åldringar. I dag jobbar hon på hälsocentralens bäddavdelning i Hangö. Heidi ger tips hur man tar sig ur soffan eller sjukbädden och lyssnarna ringer in och berättar hur de håller ångan uppe. Programledare är Tiina Grönroos.

  • Som vi många gånger har hört är det viktigt både för kropp och knopp att motionera. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra. För många är det också viktigt att hålla igång utomhus. Då tankar man både frisk luft och d-vitamin av solen. Sedan får man motion, kondition och kanske till och med gott humör på köpet. Det fick i alla fall ett gäng på cirka tio kvinnor i Tenala söndagen den 17.2. Då sparkade utejumppan igång mitt i byn. Tiina Grönroos såg uppropet på facebook och hon kunde inte motstå frestelsen att åka dit för att se på och lite låtsasdelta i jumppan under ledning av Therese Fagerström. Framme i Tenala sken solen, det var snöfritt på Bygdegårdens parkering, men nog lite småhalt. Och Tiina kunde konstatera att hennes kondition är mycket sämre än nyförlösta mammors...

  • Fantastiskt väder på veckoslutet. Sportlovet kunde inte ha börjat bättre. Tiina Grönroos och några andra Bromarvbor valde ändå att tillbringa en del av den soliga lördagen inomhus. Det här för att gå på VR-party. Vad är det då?
    Jo, det handlar om virtuell verklighet - virtual reality. En fantasivärld, eller en spelvärld. Man kan också resa fast jorden runt och uppleva allt från Syd- till Nordpolen på några få minuter eller till och med sekunder. Allra först sätter man på sig en slags mössa av plast med glasögon och hörlurar och vips kan man ta sig in i en påhittad eller verklig värld. Vart som helst, hur som helst. Med hjälp av kontroller man håller i händerna kan man sen göra en massa saker. Fast till en början så brukar det nästan räcka med att man vrider och vänder på huvudet; till sidorna och upp och ner. För det är en ganska omtumlande känsla att titta ner mot fötterna och konstatera att man i den virtuella världen står till exempel högt uppe på ett berg, flera hundra meter ovanför markytan. Guje Källberg är den som förevisade VR - den datorsimulerade verkligheten och fantasivärlden för Bromarvborna och när han hade glasögonmössan på sig kunde alla andra - bland dem Helen Aminoff - följa med Gujes datorspel via en tv-skärm.

  • Många företagare är helt och hållet beroende av sommar och sol. Att försöka hålla öppet året om är många gånger svårt.
    För ett par veckor sen hade vi exempel på det från Lovisa. Där talar man t.o.m om en restaurangdöd, eftersom många restauranger inte bara är stängda för vintern utan står helt tomma och öde. Det här gäller ju många andra nyländska städer också. T. ex Hangö är en utpräglad sommarstad och sommarkrogarna slår upp sina dörrar i maj-juni. Förutom anrika krogen Pub Grönan vid Boulevarden! Hur lyckas den här krogen hålla öppet varenda dag året om? I ett Hangö där befolkningsmängden stadigt sjunker.
    Gunilla Ginström stämde träff med krögaren Peter Stenström och stamkundsgänget som går under namnet Hangon Pubikansa. Och där har vi det, kanske? Det gäller att skapa en god stämning bland hangöborna och framför allt bland dom som kommer ofta.
    Enligt Peter "Stena" Stenström står Pub Grönan på tre olika plattformer idag.

  • Klimatfrågorna är uppe på agendan just nu. Föreningar startar klimatgrupper i våra mindre byar, andra väljer en zero-waste livsstil eller letar efter mat i soptunnorna. Städer ser över energiförbrukningen i sina fastigheter och sätter upp klimatmål för framtiden.
    Faktum är att du och jag kan göra skillnad bara genom våra val i vardagen.
    Vi bad lyssnarna ringa och berätta hur klimatsmarta de är idag.
    Gäst i studion klimatexperten Andrea Weckman från Klimatavdelningen vid Helsingfors stads Miljötjänster.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Uno Lundgren, numera bosatt i Sannäs utanför Karis, har haft långa vackra kvinnohår som hobby för att inte säga passion redan länge.
    Uno säger att när han fyllde 80 så la han håren åt sidan, men före det har han lagt otroligt mycket tid på att använda fint och slitstarkt kvinnohår för sina skapelser.
    Det bästa håret har han fått av dem som ställt upp och låtit Uno klippa av de långa flätorna och ta håret till vara. Då vet man med säkerhet varifrån håret härstammar och vilken kvalitet det har, säger han.
    Uno har också skrivit en liten historik över hår och studerat hårmode och hårets symboliska betydelse på olika håll i världen genom århundradena.
    Som ung drömde han om frisörsyrket, men det gick inte för sig, säger han.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Hermina Fjòla hör till alla dom islänningar som kommit lång väg till ett nordiskt land för att utbilda sig, gå i skola och vidga sina vyer samt bättra på sin svenska.
    Hermina Fjòla kommer från norra Island och studerar sedan hösten 2018 på Teaterlinjen vid Västra Nylands Folkhögskola i Karis. Hon går i släktens fotspår vad gäller folkhögskolor. Morfar kom i tiderna till Borgå folkakademi och det var i det sammanhanget han träffade mormor, som var född och uppvuxen i Sibbo. Hermina Fjòlas moster kom också hon till Karis och VNF för drygt 30 år sedan.
    Nu är det Hermina Fjòlas tur att som islänning känna sig hemma bland finlandssvenskar.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Antalet Frivilliga Brandkårer i vårt land är stort och framförallt i glesbygden är deras insatser många gånger helt avgörande.
    Ser man över helt vårt land så deltar avtalsbrandkårerna i cirka 60 procent av räddningsväsendets årliga larmuppdrag.
    De här brandkåristerna jobbar gratis, men kårerna får en ersättning av räddningsverket i området. Bilar och utrustning kommer också från områdets räddningsverk.
    Två av eldsjälarna i Svartå FBK är kårchef Tom Lundström och damsektionens ordförande Satu Wikström. Den drygt 80 år gamla brandkåren huserar i en depå som är byggd med talkokrafter.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Den tvåspråkiga seriefestiavlen Å-fest ordnas för femte gången i Borgå den 9.2.2019. Vi hör seriekonstnären Taina Hakala, industriella designern Peter Kaario och seriekonstnären Karolina Bång berätta om festivalens tema, Havet och om dagens seriekonst. Karolina Bång är en av årets huvudgäster och grundare till kollektivet Dotterbolaget. Redaktör är Leo Gammals

  • Grävarbetare Lasse Olander var i färd med att gräva ner vatten- och avloppsrör intill de nya bostadshusen som vuxit upp strax österom garnisonsområdet vid Nylands Brigad. Plötsligt stack stadiga benbitar och knotor fram ur sanden i hans grävskopa. I följande grävtag uppenbarade sig en flaska innehållande ett brev.
    Brevet var skrivet den 16 november 1950 av överste Joel Svante Walldén. Han hade begravt sin älskade häst Octavia här. I brevet önskar den sorgsna översten att kvarlevorna ska flyttas till ett lugnt område i trakten, där Octavia och hennes föl Ocarita hade levt sina lyckliga dagar.
    Graven ligger nu under Dragsvik parkgränd och brevet tog Lasse Olander hand om.
    I denna berörande historia om överste Walldén och hans kära häst väcks frågor om hästhållningen i Dragsvik på 40-, 50- och 60-talet. En som minns den här tiden är Christopher Wegelius, som vistades i stallet i Dragsvik som ung och som senare gjort en lång ryttarkarriär i vårt land.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Amatörfotografen Patrick Bagge debuterar med en egen utställning i Galleri Perspektivet i Ekenäs. Under februari månad (2019) visas hans bilder av kända ekenäsmiljöer såsom Gamla stan, kyrkan, Stallörsparken och Sunnan. Bagge har en bakgrund som utbildningsofficer vid Nylands Brigad. Livet med beväringarna ute i terrängen påminner en hel del om fotograferandet där man inväntar den rätta rörelsen i det rätta ljuset, säger han.
    Patrick Bagge har uppmärksammats för sina fotografier både internt i den egna fotoklubben och i nordiska och internationella sammanhang.
    Redaktör Gunilla Ginström.

Lyssna också