Nyländsk förmiddag

Julhjälp Raseborg för fjärde året i rad

  • 16 min
  • 5 mån. 9 d

Årets Julhjälp Raseborg har kommit igång under oktober månad. Det här är en hjälpinsats som ökar år för år, kanske för att tröskeln för att söka hjälp har blivit lägre.
Det konstaterar Mikaela Sundström, som håller i trådarna för Julhjälp Raseborg för fjärde året nu. Över 40 hjälpbehövande familjer har redan skrivit om sina hjälpbehov och Mikaela är igång med att matcha givare med mottagare.
Julhjälp Raseborg är en hjälpinsats för kommunens egna invånare i behov av ekonomisk hjälp.
Redaktör Gunilla Ginström.

Sändningar

  • må 29.10.2018 9.10 • Yle Vega Huvudstadsregionen

Avsnitt

  • Maarit Kinnunen, verksamhetsledare för Emmaus-Westervik, och handledare Laura Pihlaja pratar med Marica Hildén om hur de ser på julen och konsumtionen inför julhelgen.

  • Emmaus-Westerviks verksamhetsledare Maarit Kinnunen och handledare Laura Pihlaja pratar med Marica Hildén om årets julklapp. Loppmarknaden i Ekenäs har massor av återanvända kläder.

  • Skogby byaråd och Hangö Frontmuseum bjuder in traktens äldre invånare till julgröt på Frontmuséet i Lappvik (1.12.2018). Tanken är att bjuda de äldre på en guldkant som tack för allt de gjort för en yngre generation.
    Frontmuséet är en speciell plats för alla som besöker platsen. Muséet ligger i autentisk miljö, dvs exakt där striderna mellan finländska och sovjetiska soldater gick under fortsättningskriget.
    Verksamhetsledare Martina Lindberg konstaterar att det är viktigt att känna till sin historia. Därför välkomnar man också skolklasser som får en inblick i vad ett krig egentligen var.
    Vad gäller julgröten på Lilla Jul handlar det om ett beslut som fattades ifjol.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Vi ställde frågan till lyssnarna: Lämnar du nångång mobiltelefonen hemma? Eller är den alltid med i fickan, väskan eller kanske ständigt i din hand?
    Många av er tyckte att den ständiga uppkopplingen irriterar, speciellt i umgänge och när föräldrar surfar på nätet istället för att uppmärksamma sina barn. Nån efterlyste mer folkvett när det gäller mobiltelefonerna.
    För äldre personer är däremot är mobiltelefonen en stor trygghet.
    Gäst i studion, familjeterapeut Barbro Näse.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Rannvi Wallen i Solberg i Ingå har ett hjärta som klappar för levande hantverkstraditioner och för djurens väl och ve.
    Det syns när man kommer hem till henne: Ålandsfår och getter (getterna är av finsk lantras), islandshästar, en kalkon, höns och kaniner, samt hundar trivs alla tillsammans och tar nyfiket emot gäster.
    Allt ska tas till vara så gott det går: fårens ull blir garn, skinnet garvas så småningom - och köttet äts upp.

  • Allt oftare kan man se hur småbarnsföräldrar umgås lika mycket med smarttelefonen som med sina smarta små barn. Men det behöver inte betyda att de vuxna prioriterar bort sina barn till förmån för telefonen. Att både vuxna och barn använder allt mer tid med att stirra på olika skärmar är ändå ett faktum.
    Lite av en nostalgitripp tillbaka till "stenåldern" fick Tiina Grönroos i alla fall uppleva när hon skulle träffa föräldrar med små barn i Sjundeå. Inga mobiltelefoner störde nämligen när föräldrarna Cecilia Montén och Mette Nyberg samt farmor Kerstin Vanhanen deltog i Sjundeå svenska församlings musik- och lekstund Klapp och klang.

  • Hangöborna och gäster i Hangö hittar allt mer till Regatta SPA, simanläggningen ute på Fabriksudden.
    Ägarna och företagsledningen är mycket nöjd med att besökssiffrorna stigit rejält på ett år.
    Konceptet går ut på att hotellgäster och aktieägare får ha SPAet för sig själva under sommarmånaderna, medan det är öppet för vem som helst under hösten, vintern och våren.
    I Hangö har diskussionerna tidvis gått varma om SPAet överhuvudtaget är till glädje för allmänheten och om hangöborna fick en egen simhall eller inte. Nu senast handlade diskussionerna också om att priset på inträdesbiljetterna steg från 20 euro för en vuxen till 25 euro.
    En traditionell simhall fick ju Hangö inte, men nog en simanläggning med bassänger, olika bastun och med möjlighet till behandlingar.
    Enligt business manager Lars Sonck ökar besöken i Regatta SPA hela tiden.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Sparbanksstiftelserna har erbjudit en rejäl guldkant för många föreningar och projekt under 25 års tid. Det konstaterar Maria Wasström-Sarkola, som skrivit en historik om Sparbanksstiftelsen i Ingå. Bara i Ingå delar stiftelsen ut omkring 300 000 tusen per år. Största projektet i Ingå var förverkligandet av Aktia Arena.
    Men ortens föreningar har också kunnat glädjas åt mindre summor, helt avgörande för verksamheten.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Dialektforskare Caroline Sandström är optimistisk. Våra finlandssvenska dialekter talas fortfarande - också bland ungdomarna. Så hon tror att de förändras, men kommer att överleva ännu länge.
    Vi ställde frågan till lyssnarna: Talar du alltid din egen dialekt? Eller byter du till standardsvenska i mer officiella sammanhang?
    Det visade sig att många nylänningar har varieteter i sitt språk. Vi talar mer dialekt med våra närmaste och mer neutralt med andra sammanhang.
    Lisbeth från Sibbo ringde och berättade att hon håller liv i sibbodialekten tillsammans med sina väninnor.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • För första gången någonsin görs det teater på president Mauno Koivisto och hans liv. En nyskriven pjäs kommer att ha premiär i föreningshuset Ingbohed i Täkter i Ingå den 17 oktober 2019. Bakom den stora satsningen står Täkter ungdomsförening och ett produktionsteam från Västnyland och huvudstadsregionen. Det blir en dramakomedi sett ur Täkterbornas perspektiv. Redaktör i Ingå är Tiina Grönroos.

  • I Nylands brigad i Ekenäs möts många unga män och kvinnor från hela Svenskfinland. För en del österbottningar är det första gången de träffar nylänningar och för nylänningarna kan det vara första gången de får höra en österbottnsik dialekt. Vad anser då Finlands framtid om dialekter och vem anser de att pratar standardsvenska? Tiina Grönroos har träffat Max Kopra från Ekenäs, Joar Cederberg från Jakobstad och Robin Bucher från Esbo.

  • Så många kläder på hyllorna, men ingenting att sätta på sig? Jeansen har på något konstigt vis krympt i garderoben, den dyra, fina ylletröjan kliar alldeles förskräckligt och så inser du att den där snärtiga batikskjortan du impulsköpte på semesterresan för två år sedan inte riktigt passar din klädstil här hemma...Känner du igen dig? Bra, eller egentligen tråkigt, men nu ska det handla om att sätta hela, rena kläder i omlopp. Sedan 2013 ordnar Finlands svenska marthaförening en nationell klädbytardag. Den ordnas i år den 17.11. I Karis har två marthaföreningar slagit ihop sig. Reglerna är enkla: rensa i garderoben, hämta max tio plagg till Villa Anemone, som finns i centrum av Karis och byt till något som passar dig. Initiativtagare är Mia Tiainen och hon intervjuas av Tiina Grönroos.

Inga kommande avsnitt

Klipp

  • På torsdag (23.5) har pjäsen Eftermiddag premiär på teater Rampfeber i Vanda och det är en pjäs som kommer att turnera runtom i Nyland under sommaren. Skådespelaren och Rampfebers sekreterare Kia Lundberg-Kankare berättar mera om pjäsen och var den kan ses i sommar. Redaktör Saga Mannila.

  • Sarah Fältmarsch tog kontakt med Bytesbörsen och efterlyste alla slag av hästvagnar och slädar för hennes fyra Ardennerhästar. Och faktum är att gamla hästvagnar och kärror tydligen ligger och skräpar lite här och där för Sarah fick flera napp på sin efterlysning.
    Ardennern är världens vanligaste arbetshäst, men i Finland är uppfödning av de här kraftfulla kallbloden inte vanlig. Belgien räknas som Ardennerns hemland, men det finns uppfödning av dem också i bland annat Sverige, Tyskland, Holland osv.
    Sarah Fältmarsch, som bor med familjen på en gård utanför Ekenäs, har två Ardennerhästar och två Nordsvenska brukshästar.
    Alla behöver ett arbete.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Galleri Gata, som finns i tunneln under Mannerheimgatans bro i Borgå, får nya målningar. Bildkonstnären Ylva Holländer som tog initiativ till galleriet i fjol ska i år samarbete med konstnären Sirkka Tapio. Tunneln målas i juni.
    Ylva Holländer berättar också mera om hur viktigt hon tycker offentlig konst är och vad för verk hon jobbar med just nu. Redaktör Malin Valtonen.

  • Grafitti är en konstform som väckt mycket känslor under åren.
    Grafittin kom till Finland på 1980-talet och när den här konstformen var ny så var allmänheten och också myndigheterna rätt så välvilligt inställda.
    Men i takt med att grafitti spred sig och de här så kallade taggarna blev allt fler så började man in emot 1990-talet se på det hela som klotter.
    Taggar är alltså hafsiga signaturer som väldigt snabbt sprejas eller ritas med tusch på städernas allmänna egendom.
    Men idag är det inte alls bara unga hipphoppare som sprayar grafitti.
    Marja Heinonen och gruppen SixFiveCue, en grupp pensionärsdamer där medlemmarna måste vara över 65, har fått lov av Helsingfors elbolag Helen att måla färgglada motiv på elskåp runt omkring i huvudstaden.
    Redaktör Bertel Lindell.

  • Ett pilotprojekt som stöder barns läsning har pågått i västnyländska Sjundeå under det senaste året. Det handlar om läsmormor och/eller-morfar som regelbundet läser tillsammans med elever. Sjundeå svenska skola har haft turen att ha både en läsmormor och läsmorfar engagerade och i skolan ser man redan nu goda resultat.
    Läsningen för de enskilda tredjeklassarna som träffar läsmormor eller-morfar går smidigare nu och hela klassen tycker jättemycket om att lyssna när läsmormor Mona Svartström slår sig ner för att läsa för allihop.
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Vi ställde frågan till lyssnarna: Vilket djur i Nyland är farligast? Vilket djur har du mest respekt för?
    Flera svarade fästingen. På andra plats kom getingen, speciellt för de allergiska. Någon nämnde också skogssorken som kan sprida sorkfeber och folk som bor inom ett vargrevir var orologa för vargen inne bland bebyggelse.
    Tove Wide är chefsläkare vid Raseborgs stad, men hon har också lång erfarenhet som praktiserande läkare. Hon menar att fästingen visserligen kan vara farlig, men om borrelios behandlas i tid kan vi vara lugna.
    Vad är borrelios, egentligen?
    Redaktör Gunilla Ginström.

  • Många minns Mauno Koivisto som politiker och president. I Ingå däremot minns folk honom som "Manu" som handlade i den lokala matbutiken, körde traktor och högg ved. Presidentparets fritidsbostad, gården Hemmings i Täkter, var Mauno Koivistos favoritplats. Nu ska lilla Täkter ungdomsförening sätta upp historiens första pjäs om byns egen president. Delar av manuset består bland annat av Ingåbornas minnen av presidentparet. Tapsa Viljanen och Tom Dahlin delar med sig av minnen i studion och pjäsens producent Kerstin Karlberg berättar det senaste om produktionen. Redaktör Malin Valtonen.

  • Ett nytt projekt är i startgroparna vid Yrkeshögskolan Novia. Specialforskarna Otto Långvik och Jonna Engström-Öst håller i trådarna för en forskning som ska undersöka läkemedelsförekomsten i Pojoviken och Svartån i Raseborg. Sedan ska de och deras team ta fram så kallade hydrogeler baserat på vedmaterial för att rena vattnet. Malin Valtonen intervjuar Otto Långvik.

  • Efter fjolårets getingsommar är det många som vill förhindra att getingar bygger bo vid altanen eller strandbastun. Cassandra Lindén i Ekenäs virkar getingbon som kan läggas upp på valfri plats. De har gått åt som smör i solsken, berättar hon för reportern Malin Valtonen.

  • Manskörerna i Finland firar 200 år i år och det här firas bland annat med en konsert på Musikhuset i Helsingfors. Jubileumsfirandet är en gemensam satsning mellan den finlandssvenska paraplyföreningen Finlandssvenska manssångsförbundet och finska Suomen mieskuoroliitto.

    Idag finns det 150 manskörer i hela landet och 5 000 aktiva sångare.

    En av de kanske mest kända manskörerna i Finland är Muntra musikanter. Saga Mannila är på plats i Munksnäs i Helsingfors hemma hos körens dirigent Henrik Wikström för att prata mer om jubileumsåret och körens verksamhet.

  • I fredags (3.5.2019) öppnades smyckesutställningen "Koru ja taito. 80 vuotta" i Finlands urmuseum i WeeGee-huset i Esbo.
    Det finns nämligen planer på att grunda Finlands första smyckemuseum inom en snar framtid och smyckesutställningen är ett led i de planerna.
    Muséet fick en god skjuts framåt i och med att smyckeskonstnären Tony Granholm efter sin död testamenterade hela sin produktion som grundplåt till det framtida muséet.
    Redaktör Bertel Lindell.

  • Idag talar alla om miljön, men för 50-60 år sedan talade ännu ingen i vårt land om miljön och det som kunde hota den. Förutom en envis och ganska ettrig liten förening på Hangö udd. Krogars Vattenskyddsförening. Som grundades och gick i närkamp med korvskinnsfabriken Visko, som släppte ut allt sitt avloppsvatten direkt i havet på norra sidan om Hangö.
    350 kilogram ammoniumsulfat, dvs kväve, åkte rakt ut i havet - dagligen.
    Övergödningen av de relativt trånga vattenområdena var kraftig.
    Nu är den akuta kampen över, men föreningen fortsätter jobba för en ren närmiljö.
    En av aktivisterna inom Krogars vattenskyddsförening, Ralf Pauli, minns tiden då kampen mot korvskinnsfabriken gick som hetast.
    Redaktör Gunilla Ginström.

Lyssna också