Vega Åboland

Nora Sayyad blev kidnappad av sin far

  • 11 min
  • 1 år 10 mån.

Tyvärr händer det att barn kidnappas och förs bort från någondera föräldern och det kan vara väldigt svårt att spåra upp dem. Det finns en organisation som kan hjälpa i fall där ett barn har rövats bort eller där risken att det blir bortfört är överhängande. Organisationen heter Kaapatut lapset (De kapade barnen) och grundades 1997.

Nora Sayyad blev tillsammans med sina bröder bortrövad av sin pappa när hon var 2 år gammal. Hennes fall är såtillvida lyckligt att hennes mamma med hjälp av sin advokat lyckades spåra barnen och fadern i Irak och kunde starta en rättsprocess i Jordanien. En process som ledde till att barnen kom hem till sin mamma i Sverige och senare flyttade till Finland.

Idag bor Nora Sayyad i Åbo. Hon är mediautbildad fotograf och håller på med "Boken om sitt liv". Redan nu har hon skrivit en bok som heter Finding forgiveness och har ställt ut sina fotografier i samband med information om organisationen De kapade barnen.

Hon säger att hon via sina fotografier har sökt sina pappa som rövade bort henne och efter det försvann ur hennes liv. Idag förstår hon honom och har kontakt igen:

Vi hörde här Nora Sayyad som är fotograf och blev bortrövad av sin pappa som liten. Hon intervjuades av Nilla Hansson. Och organisationen som kan hjälpa vid barnarov heter alltså Kaapatut lapset ( De kapade barnen) och hittas lätt på nätet.

Sändningar

  • to 21.12.2017 12.33 • Yle Arenan

Klipp

  • Den tyska församlingen i Åbo grundades 1927. De firade nyligen sitt 90 års jubileum.

  • År 2018 fyller Åbo Akademi 100 år. Jubileumsåret inleddes med en ljusfest vid Åbo Akademis huvudbyggnad. Åbo Akademis rektor Mikko Hupa invigde ljusfesten. I inslaget hörs också Martina Nyberg-von Hellens, Michaela von Hellens, Michael von Hellens, Vivi-Ann Långvik, Markku T. Hyyppä och Johanna Eriksson.
    Redaktör är Linus Hoffman.

  • Reporter Monica Forssell träffar Margot Wikström, Cecilia Montén från Raseborg, Jonas Renlund från Hangö, Benjamin Donner från Kimitoön och Niclas Gestranius från Pargas på resemässan i Helsingfors. Över 80 olika länder är representerade på mässan och antalet utställare är 875.

  • Teaterchef Jukka Aaltonen och dramaturg Tove Appelgren berättar om det senaste på teatern.

  • Visst spelas det handboll i Kuppis bollhall, men utan handbollsklister. Spelarna Viktor Westerlund, Otso Hesselgren och Truls Lindberg, lagledaren Marina Sabelström och tränaren Teemu Viljanen intervjuas av Linus Hoffman.

  • En del av oss söker idag en motvikt till vårt uppkopplade tillstånd där kroppen ofta glöms bort eller blir lite åsidosatt. Kanske det är därför som exempelvis yoga har blivit så populärt? För den som vill skapa sig en bild av vad yoga riktigt är kan vi nu tipsa om ett tillfälle i Åbo den 13 januari där det handlar om yoga i teori och praktik. Yogaläraren Jenny Bergman har bjudit in yogaläraren Praa för att gå till det essentiella med yoga.

  • Åbobon Wecksell vara bara drygt 20 år då han skrev pjäsen som kallas den finlandssvenska nationalpjäsen.

  • Estland blev självständigt bara ett par månader efter Finland och firar därför i år 100-årsjubileum! Egentliga Finlands Estlandscenter ordnar massor av evenemang under året.

    Utställningen om de estniska flyktingarna är öppen på Migrationsinstitutet vardagar 9-16 till slutet av januari. Andra evenemang på kommande är en estnisk filmdag och en estnisk barnfest. Evenemangen finns i Åboregionens evenemangskalender under Estland 100.

    Reporter var Nilla Hansson.

  • Fackboksförfattaren Mikko Laaksonen har bl.a skrivit böcker om spårvägarna i Åbo, trähusen i staden och om arkitekten Erik Bryggman. Hans nyaste bok handlar om Åboarkitekturen från 1940 och -50-talen. En del av husen är givetvis ritade av Erik Bryggman och Mikko Laaksonen menar att en stor del av arkitekterna från den här tiden var väldigt påverkade av Erik Bryggman, både kolleger och unga arkitekter som jobbade på hans kontor. Laaksonen vill också visa på bredden av arkitekter från den här tiden. Det fanns så många andra än Alvar Aalto.

    Erik Bryggman och Alvar Aalto arbetade mycket tätt tillsammans då funktionalismen introducerades i Finland. Efter det flyttade Aalto till Helsingfors och Bryggman blev kvar i Åbo. Bryggman ritade hus över hela Finland men mest i Åbo. Enligt Mikko Laaksonen utvecklades Bryggmans arkitektur mera mot ett nordiskt håll. Hans nyrealism med lutande tak och nya sätt att använda olika material blev en rådande stil. När Bryggman dog 1955 höll den här stilen redan på att bli gammalmodig. Men innan dess hade han mycket stort inflytande över arkitekturen i Åbo.

Lyssna också