Fysik och kemi - Vetamix

Laborationer: Den snurriga konståkaren

  • 1 min
  • tillsvidare

Hur kommer det sig att en konståkare eller en simhoppare kan rotera så häftigt? En av fysikens konserveringslagar ger svaret... Med den fysikaliska storheten rörelsemängdsmoment L menas produkten av tröghetsmoment (J) och vinkelhastigheten (ω)

L=Jω.

Storheten tröghetsmoment, i sin tur, bestäms av hur mycket massa man har och hur denna massa är placerad i förhållande till en rotationsaxel.

Om man sätter sig i rotation och sträcker ut armarna så flyttar man en del av sin massa längre bort från rotationsaxeln - man får ett stort tröghetsmoment. Om man dessutom håller vikter i händerna har man ännu mera massa långt från sin rotationsaxel - ännu större tröghetsmoment.

Då man drar händerna mot kroppen kommer massan att koncentreras närmare rotationsaxeln - tröghetsmomentet blir mindre.

I fysiken finns det en hel rad med så kallade konserveringslagar. De här lagarna säger att vissa storheter alltid är konstanta. En sådan konserveringslag kallas "Lagen om rörelsemängdsmomentets bevarande". Från ekvationen ovan ser vi att om tröghetsmomentet J blir mindre måste vinkelhastigheten ω i stället bli större för att rörelsemängdsmomentet L alltid skall vara konstant. Om vinkelhastigheten ökar roterar man mera varv per tidsenhet.

Cityportal 2012

Tilläggsuppgifter

Bild 16:9

TV-sändningens ljudspår svenska stereo

Kan ses utomlands

Sändningar

Visa tilläggsuppgifterDölj tilläggsuppgifter

Avsnitt

Inga avsnitt tillgängliga just nu

Inga kommande avsnitt

Klipp

Fysik och kemi - Vetamix

Videomaterial för undervisning i fysik och kemi.

Titta också