I den här laborationen får vi se att lufttrycket som omger oss är betydligt större än vätsketrycket i ett dricksglas. Vi är hela tiden omgivna av luft. Luften är en gasblandning som till största del består av kvävemolekyler och syremolekyler. De här molekylerna har en massa – inte en stor massa, men eftersom det finns massor av dessa molekyler ovanför oss och runt omkring oss, finns det alltså mycket massa ovanför oss. All massa har en tyngd – tyngden är den kraft som en himlakropp drar till sig föremål/massa med. Massan dras mot jorden med en kraft som vi kallar för massans tyngd. Tyngden anges med enheten Newton (1 N).

Storheten tryck (p) definieras som kvoten av den kraft (F) som verkar vinkelrätt mot en yta (A)

p = F/A

Enheten för tryck är Pascal (Pa). Normalt lufttryck är 101,3 kPa (101300 Pa). Detta betyder enligt ekvationen ovan att luften påverkar en 1 m2 yta med kraften 101300 N. Denna stora kraft motsvarar tyngden hos ett föremål med en massa på ungefär 10000 kg. I laborationen ser vi att lufttrycket pressar kartongbiten uppåt (vinkelrätt mot kartongbiten) med en stor kraft.

Vattnet i glasen har också en tyngd. Det här leder till att också vattnet påverkar kartongbiten med en kraft (denna kraft pressar kartongbiten nedåt). Orsaken till detta kallar man vätsketryck. Eftersom kartongbiten hålls på plats är det lufttrycket som vinner över vätsketrycket – vi får ett nettotryck och därmed en nettokraft som är riktad uppåt.

Vätsketrycket (p) kan allmänt beräknas med följande uttryck

p = ρhg

där ρ är vätskans densitet, h är djupet och g är tyngdaccelerationen. Om du sätter in siffervärden upptäcker du att vätsketrycket är betydligt mindre än det omgivande lufttrycket.