Dokumenterat

02.10.16 + 08.10.16 DOKUMENTERAT: Men varför är Ingmar Bergman så stor idag?

  • 40 min
  • utgått

Ingmar Bergman är större än någonsin på teaterscener runtom i världen, men vad är det som gör honom så intressant just idag. Tomas Jansson reser till Bergmanfestivalen och Bergmanstiftelsens arkiv i Stockholm för att få svar, träffar teatermänniskor från hela Europa, och minns Bergman tillsammans med skådespelaren Stina Ekblad.

Sändningar

  • lö 1.10.2016 10.55 • Yle Arenan

Avsnitt

  • Suomi mustemmaksi, maailma paremmaksi ! " ("Gör Finland svartare och världen blir bättre")skrev regissören Ritva Siikala i början av 1970-talet, när hon och hennes man ansökte om att få adoptera ett barn. Att som tonåring inse vad nazismen åstadkommit, förändrade Ritva Siikalas värld med en gång. Sedan dess har hon för sin egen del velat gottgöra vad historien har förstört.Men hon har trots allt inte kunnat undgå sina egna fördomar och snudd på rasistiska tankegångar.

    Redaktör: Gungerd Wikholm, ljuddesign Jyrki Häyrinen.

  • Hur drabbar Brexit det engelska kulturlivet? Blir det en hård brexit och Storbritannien lämnar den inre marknaden, och därmed förhindrar fri rörlighet för människor och varor, ser flera kulturbrancher mycket mörkt på framtiden.
    Den stora majoriteten av kulturarbetare röstade för att stanna i EU och Albert Ehrnrooth försöker i detta program komma underfund med varför?

  • Den döda materien är inte död - här en insikt hos huvudpersonen i det som skulle komma att bli Torgny Lindgrens sista roman. För något år sedan fick Mi Wegelius ett samtal med Torgny Lindgren om hans syn på konsten, livet och döden. Nu har det blivit till ett Dokumenterat. I programmet "Jag skäms men jag måste" berättar Lindgren bland annat om sina skamkänslor över att han "bara" skrivit istället för att följa tidigare jordbrukargenerationer i spåren. I detta rätt allvarliga samtal glimrar hans underfundiga humor hela vägen.

  • Samtidigt som det första skolåret utan skrivstil är till ända fylls spalterna av oroade frågor om vilka följderna kan tänkas bli om vi slutar skriva för hand. Vad innebär det för våra hjärnor, för gapet mellan generationerna, för vår identitet? Silja Sahlgren-Fodstad har träffat fyra personer som närmar sig frågan om handskriftens betydelse ur olika perspektiv.

  • Lars Eric "Lasche" Krogius (1889-1965) sista önskan var att hans livsverk, romanen Penthesilea, skulle föras till Söderströms förlag för postum publikation. Så skedde aldrig. Romanens två tjocka band är till bredden fyllda med erotik av det magstarka slaget. Viktor Granös radiodokumentär tecknar bilden av en udda aristokrat som tidigt avbröt en ingenjörskarriär för att på heltid hänge sig åt livsnjutning och romanförfattande. Släktingarna Baba Ekholm och Lasse Macdonald-Thomé berättar minnen av "farbror Lasche". Brev- och romanutdrag tolkas av Sixten Lundberg. Ljuddesign: Jyrki Häyrinen

  • Den mångfalt Finlandianominerade författaren Sirpa Kähkönen vill visa hur vi intuitivt tar ställning till frågor bara på basen av tankegångar vi ärvt. Själv har hon hela sitt liv kämpat med känslan att höra till förlorarna, så som hennes morfar gjorde efter inbördeskriget. Till följd av sina politiska åsikter och erfarenheter i Sovjetunionen burades han in i Dragsvik i Ekenäs fångläger.

  • "Hur ska jag kunna hugga händerna av mitt eget barn?" Den gruvliga frågan ställs i en av bröderna Grimms sagor. I andra grymma berättelser kan det handla om att bli levande begraven eller kokad i brunsås.
    Men hurdana var Jacob och Wilhelm Grimm själva, dessa bröder som när den ene gifte sig förutsatte att den andre skulle bo under samma tak? Den frågan söker Mi Wegelius svar på tillsammans med Andréa Räder, som har skrivit den första svenska biografin om bröderna.
    Bild: Detalj ur Anna Höglunds bokomslag. Tvilling förlag

  • Pehr Stenberg skrev sitt livs självbiografi på närmare femtusen sidor medan han gjorde sitt livs klassresa. I Dokumenterat berättar Fredrik Elgh, till vardags professor i virologi och överläkare i ämnet, om Pehr Stenbergs äventyr. Elgh är en av förgrundsgestalterna i den arbetsgrupp som nu har gett ut Stenbergs självbiografi från uppväxten i Umeå till ungdomsåren i Åbo med omnejd och till svartsjukedramat med andra frun när han återvänt till Umeå efter närapå tio år i Åbo.
    Redaktör är Mi Wegelius.

  • Carl-Rudolf Gardberg är borgarson och gymnasist, Allan Wallenius är bibliotekarie, poet och socialist. De radikaliseras i var sitt läger i Åbo 1917. De två unga männen liknar varandra, båda svärmar för litteratur och kvinnor. Ändå väljer de olika vägar i ett samhälle där hatet släpps lös och där båda parter svartmålar varandra.
    Redaktör: Annvi Gardberg och ljud: Jyrki Häyrinen

    Röster: Lars M. Huldén som Carl-Rudolf Gardberg och Zacharias Hägerstrand som Allan Wallenius.
    Övriga röster: Jonas Blomqvist, Linus Lång, Corinna Streng och Anci Varoma och elever vid Gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Sångare: Koiton laulu, Lars M. Huldén, Viktor Granö, Jonas Blomqvist, Heidi Finnilä, Johan Gullmets, Patrik Schauman, Mårten Wallendahl och Annvi Gardberg.

  • Carl-Rudolf Gardberg är borgarson och gymnasist, Allan Wallenius är bibliotekarie, poet och socialist. De möts på Åbo stadsbibliotek sommaren 1917. Samtidigt blir livsmedelsbristen i Finland akut och allt flera arbetare blir arbetslösa, politikerna bekämpar varandra i stället för att lösa problemen. De två unga männen är på väg med stormsteg mot inbördeskrig, och när kriget bryter ut är Carl-Rudolf vit och Allan röd.
    Redaktör: Annvi Gardberg och ljud: Jyrki Häyrinen

    Röster: Lars M. Huldén som Carl-Rudolf Gardberg och Zacharias Hägerstrand som Allan Wallenius.
    Övriga röster: Jonas Blomqvist, Linus Lång, Corinna Streng och Anci Varoma och elever vid Gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Sångare: Koiton laulu, Lars M. Huldén, Viktor Granö, Jonas Blomqvist, Heidi Finnilä, Johan Gullmets, Patrik Schauman, Mårten Wallendahl och Annvi Gardberg.

  • Det var på julannandag år 2004 som Matti Kallio med nöd och näppe undkom att bli ett av alla de tusentals offer som tsunamin i Sydostasien skördade. Men även om Matti överlevde tsunamin kom han inte över den tragiska upplevelsen. Redaktör: Kia Svaetichin. Ljudarbete: Jyrki Häyrinen.

Klipp

  • Vad är det som gör att en människa som befinner sig på botten vill ta sig upp igen? Pixnekliniken är den enda anstalten för missbrukarvård på svenska i Finland.

    Susanna Gröndahl och Alex Granqvist har varit klienter på Pixnekliniken medan Maria Hagberg har deltagit i barnläger och anhörigträffar. De berättar om hur livet såg ut före Pixnekliniken, vilken betydelse behandlingen haft för dem, och hur vardagen känns idag.

  • Två unga män radikaliseras och blir fiender i inbördeskriget 1918. En radiodokumentär i två delar.

  • Alma Södehjelm har ordet och talar "fritt ur hjärtat" i Sveriges Radio 1943. Temat är behovet av att få slut på fientligheterna i kriget. "Måste fredssträvandena förbli hobby?", frågar hon sig i ett tal om krigets och fredens historia.
    "Kanonen har nu varit en bestseller", säger Söderhjelm.

Lyssna också