Familjeliv

Kan ett dagis få underkänt?

  • 48 min
  • utgått

Osaklig bestraffning av barn, ingen utevistelse och ständigt växlande personal. Vardagen på dagis kan vara otrygg och kaotisk och i värsta fall blir daghemmet en förvaringsplats där alla vantrivs. Många dagisbarn får en förträfflig vård men de regionala skillnaderna är stora. Vad kan man som förälder kräva av ett daghem och vad ska man göra om barnet vantrivs och magkänslan säger att något är fel? I Familjeliv hör vi oroliga föräldrars berättelser om dagisar som inte håller måttet. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf pratar också med Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors, Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen och Astrid Packalén som har 40 års erfarenhet av barndagvård. Hur ska en kvalitativ småbarnsfostran se ut?

Sändningar

  • lö 20.8.2016 17.10 • Yle Vega

Avsnitt

  • Aktuella familjeinslag från veckan. Redaktör: Jessica Morney.

  • Pojkar som saknar en närvarande far kan få manliga förebilder via ett projekt som erbjuder manliga vuxna kompisar. I veckan har vi firat de adopterades dag. I Familjeliv hör vi Muluken Cederborg som adopterades till Finland från Etiopien som sexåring.

  • De flesta barn föds på sjukhus, men det finns en liten skara kvinnor som väljer att föda hemma. I Familjeliv träffar vi Carolina Beijar i Korsholm som, väntar sitt första barn och som bestämt sig för hemförlossning. Kedjebrev sprids bland barn via WhatsApp, brev som ibland kan vara skrämmande. Hur ska man som förälder få insyn? Redaktör: Jessica Morney.

  • Hot, hat och fula ord, det är vardag i många ungas telefoner, ändå är det få som berättar för en vuxen. Familjeliv talar om nätkränkning ur ett föräldraperspektiv. Redaktör: Jessica Morney.

  • Det finns allt för lite beröm och uppmuntran i skolan idag. Vi poängterar fel och brister hos eleverna i stället för att lyfta fram möjligheter och även små framsteg. Hur kunde man tillsammans bygga upp ett mer uppmuntrande klimat där man fokuserar på elevernas potential och allas välmående? Psykiatern Ben Furman anser att vi helt och hållet kunde sluta tala om problem och i stället fokusera på de färdigheter som kan hjälpa barnet att övervinna sina utmaningar. I diskussionen deltar också Micaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare vid Hem och Skola i Finland och läraren Petter Wallenius. Red. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

  • I de flesta skolor runt världen fokuserar man på prestationer, vitsord och tillrättavisningar. Ändå vet vi att kunskapsivern frodas i ett positivt och uppmuntrande klimat. Geelong Grammar School i Autralien är den första skolan i sitt slag som tillämpar positiv pedagogik i stor skala. Där fokuserar man på styrkor och möjligheter i stället för problem. Charlie Scudamore, vicerektor vid skolan berättar om häpnadsväckande resultat. Mobbningen har minskat och elevernas och personalens välbefinnande har ökat. Vi hör också forskaren och neuropsykologen Åse Fagerlund som startar ett pilotprojekt i Finland kring positiv pedagogik i höst. Mia Förars-Pöytäniemi, rektor vid Hoplaxskolan i Helsingfors, säger att man i skolvärlden har mycket att lära sig kring hur man kommunicerar konstruktivt med både barn och föräldrar. Redaktörer: Annika Sylivn-Reuter och Nina Sederlöf.

  • “Det räcker inte med att barnen klipper och klistrar på dagis, det behövs en pedagogiskt uppbyggd konstfostran och den ska börja i tid”. Det här säger Paul Olin, teaterchef vid Unga Teatern. Idag är det oftast föräldraföreningar som söker stipendier för konst- och kulturverksamhet till daghemmen. Om daghemmet saknar aktiva eldsjälar, blir barnen utan. Varför är det viktigt med barnkultur och vad borde göras för att alla ska få ta del av den? Vi hör bland andra Harriet Abrahamsson som är verksamhetsledare för Ung Dramatik och Anders Grönroos alias Apan Anders. Vi frågar också föräldrar om det är daghemmet eller föräldrarna själva som ska stå för upplevelserna? Redaktörer för programmet är Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter

  • Att prata om småbarnspedagogik i stället för dagvård är någonting som många insiktsfulla pedagoger föredrar idag. Daghemsvistelsen även för de allra minsta, borde vara mer än enbart vård, mat och vila. Verksamheten ska bygga på en medveten pedagogik som utgår från barnets behov och delaktighet, säger daghemsföreståndarna Mirjaleena Enkenberg-Kuisma och Dan Engström. Men vad innebär en insiktsfull småbarnspedagogik i praktiken och vad står högst på föräldrarnas önskelista när det kommer till ett bra bra dagis? Redaktörer: Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

  • Osaklig bestraffning av barn, ingen utevistelse och ständigt växlande personal. Vardagen på dagis kan vara otrygg och kaotisk och i värsta fall blir daghemmet en förvaringsplats där alla vantrivs. Många dagisbarn får en förträfflig vård men de regionala skillnaderna är stora. Vad kan man som förälder kräva av ett daghem och vad ska man göra om barnet vantrivs och magkänslan säger att något är fel? I Familjeliv hör vi oroliga föräldrars berättelser om dagisar som inte håller måttet. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf pratar också med Nina Fabricius, dagvårdschef i Helsingfors, Pia Sundell, verksamhetsledare vid Barnavårdsföreningen och Astrid Packalén som har 40 års erfarenhet av barndagvård. Hur ska en kvalitativ småbarnsfostran se ut?

  • Vi föräldrar är förebilder för våra barn 24 timmar om dygnet, oavsett vad vi gör. Vi har alla våra tillkortakommanden och brister och som förälder är man inte alla gånger en så bra förebild. En del av oss har tilldelats flera redskap att handskas med motgångar och utmaningar än andra. Då det går fel gäller det att ta ett steg tillbaka och ödmjukt be om förlåtelse, säger gymnasieläraren Amanda Audas-Kass. Familjeliv har bjudit in tre föräldrar till en diskussion om hurdana förebilder vi föräldrar är. Med och diskuterar är också författaren och journalisten Sofia Torvalds och fostraren Anders Eklund från föreningen Icehearts. Redaktörer: Nina Sederlöf och Annika Sylvin-Reuter.

  • Samtidigt som alkoholbruket bland ungdomar stadigt minskar, ökar andelen unga som dricker större mängder i kombination med andra rusmedel. Många ungdomar börjar intressera sig för alkohol redan i lågstadiet. Men det betyder inte att barnet vill börja dricka, menar Sofia Sjöblom som åker runt i skolor för att tala om alkohol och droger med barn och ungdomar. Det är viktigt att föräldrar och vuxna diskuterar om alkohol och bemöter barnens nyfikenhet, säger hon. Familjeliv pratar med 17-åriga ungdomar som gjorde sin alkoholdebut i åttan. De saknar inte ungdomens vilda hemmafester. Hur ska vi förhålla oss till ungdomars drickande och hurudana förebilder är vi själva? Red. Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

Klipp

  • Joud Azar, Elias Azar, Selina Celin, Wael Almasre, Crestell Azar och Ola Almasre är alla nyinflyttade Syrier på Åland. De kom i november 2015 som kvotflyktingar från Libanon där de tillbringat flera år i väntan på en nystart.
    - På Åland är mänskorna lite som hemma i Syrien före kriget, säger Joud. Hennes lillasyster Crestell drömmer om att bli astronaut.

  • Malin Lundberg och sonen Wiggo är vänfamilj till en Syrisk familj via Röda korset. På Åland har varje nyinflyttad syrisk familj tre vänfamiljer och intresset att hjälpa och stöda falnar inte, trots att de anlände redan för fyra månader sedan.

  • Joud Azar, Elias Azar, Selina Celin, Wael Almasre, Crestell Azar och Ola Almasre är alla nyinflyttade Syrier på Åland. De kom i november 2015 som kvotflyktingar från Libanon där de tillbringat flera år i väntan på en nystart.
    - På Åland är mänskorna lite som hemma i Syrien före kriget, säger Joud. Hennes lillasyster Crestell drömmer om att bli astronaut.

  • Videon är den del av Svenska Yles satsning om skilsmässa - #inödochlust.

  • Sara Gestrin 13, berättar om hur det kändes när föräldrarna skilde sig när hon var 6.

  • Tonåringar berättar om hur det är när föräldrarna är skilda.

  • Annika Sylvin-Reuter tar in lekfullheten då hon vill ha hjälpe med disken av 6-åringarna Nora och Elsa. Hör vad som händer när tallrikarna blir delfiner och skummet i diskbaljan förvandlas till isbitar.

Lyssna också